top of page

30 juni - Salzburg - Schloss Leopoldskron - Matsal och trädgård

Skribentens bild: Senses by Wihlbacka
Senses by Wihlbacka
30 juni
2 min läsning

Uppdaterat: 23 aug.


Vi vaknar upp på en förtrollande plats, morgondimman stiger från sjön och solljuset tränger sig genom trädkronans bladverk. Jag ser hur trädgårdsmästaren står och blidka ut över sjön. Han ser fridfull ut.



Nu är det dags för frukost, den serveras i palatsets Marmorsal, den eleganta salongen är fantastisk. Högt till tak och antika möbler, magnifik barockinredning med stuckaturer och målningar som speglar en svunnen tid.



Frukostvärdinnan hälsar oss välkomnar och visar oss till ett bord och serverar oss ett glas prosecco. Hon frågar oss vilken sorts kaffe och juice vi önskar, också om vi har några specifika önskemål till vår frukost. Det känns fantastiskt att sitta i denna vackra unika miljö, en alldeles speciell atmosfär infinner sig och vi njuter av en fantastisk frukostbuffé på denna speciella plats. 



Efter frukost går vi en promenad i de vackra trädgårdsrummen. Precis nere vid sjön finns de två sjöhästarna i sten placerade på varsin sida av järngrindarna, som en ”Sjöns väktare.” Dessa var särskilt älskade av husets ägare, Max Reinhardt, som använde dem som bakgrund för föreställningar som sattes upp på slottets terrass. Utsikten är både fantastisk, teatralisk, stillsam och starkt förknippad med The Sound of Music (1964). Under årtionden har Schloss Leopoldskron medverkat i olika internationella produktioner från Hollywoodfilmer, operor musikvideo och mode.


 

Trädgården framför palatset har symmetri och struktur med gångar och sina låga strikt klippta häckar som bildar vackra geometriska mönster fyllda med vackra blommor. Utformning kan ses som en spegling av slottets arkitektur, en stil som hade sin höjdpunkt under den franska barocken på 1600-talet. Här ses flera vackra stora blomsterurnor och skulpturer, någon har lekfullt klätt en med fluga.

 


Gungan som hänger i det gamla trädet väcker känslor av nostalgi och barndomens lek. Vi går vidare på stigen, mot en fin plats där solljuset letar sig fram i en glänta, här finns ”Den glömda trädgården”, en vildare naturträdgård som ger en påminnelse om att ”det vackra” kan komma fram ur det ostrukturerade.



Kommentarer


bottom of page